Mikroskopi i laboratoriet

Ett mikroskop är ett otroligt kraftfullt verktyg som används i laboratoriemiljöer för en mängd olika ändamål. Det kan användas för att se och studera mikroskopiska organismer, kemiska föreningar och många andra föremål som är för små för att ses med blotta ögat. Låt oss ta en närmare titt på detta otroliga instrument och utforska dess många användningsområden i laboratoriet.

Olika typer av mikroskop

Först är det viktigt att förstå att det finns flera olika typer av mikroskop. Dessa inkluderar ljusmikroskop, elektronmikroskop, atomkraftsmikroskop och svepsondmikroskop. Varje typ av mikroskop har sina egna unika fördelar och nackdelar som måste beaktas när man väljer vilken typ man ska använda.

Ljusmikroskop är den vanligaste typen av mikroskop som används inom labbteknik idag. Som namnet antyder använder de ljus för att förstora objekt som är för små för att ses med blotta ögat. Ljusmikroskop finns i flera olika varianter och sträcker sig från enkla sammansatta modeller till kraftfulla forskningsinstrument som kan förstora objekt upp till 2000 gånger deras ursprungliga storlek.

Elektronmikroskop är en annan typ av mikroskop som används i laboratorier idag. Till skillnad från ljusmikroskop som använder synligt ljus använder elektronmikroskop elektroner i stället för fotoner som bildmedium. Detta gör att de kan uppnå mycket högre förstoringsnivåer än konventionella ljusbaserade mikroskopsystem – upp till 400 000X förstoring! Elektronmikroskopi är särskilt användbart för att studera biologiska prover, t.ex. celler, eftersom det inte producerar någon värme eller skadar provet som studeras.

Atomkraftmikroskop (AFM) är en annan typ av laboratorieinstrument som används för att studera mycket små prover som atomer eller molekyler. Till skillnad från ljus- eller elektronmikroskopi, som båda bygger på bildteknik, mäter AFM:er små krafter mellan spetsen på en sond och en provyta med hjälp av specialiserade sensorer som kallas cantilevers. AFM är särskilt användbara för att mäta extremt små krafter mellan två ytor, t.ex. när man studerar vidhäftning eller friktion mellan två material på atomnivå.

Slutligen liknar skanningsmikroskop (SPM) AFM men mäter istället avstånden mellan två ytor genom att flytta en liten sond över provytan och samtidigt mäta förändringar i elektrisk ström eller spänning när den rör sig längs sin bana. SPM ger detaljerade bilder genom att plotta dessa förändringar i den elektriska strömmen på en rutnätsliknande karta som kallas bildplanekarta (IPM). SPM kan också användas för att mäta mekaniska egenskaper som styvhet eller elasticitet i mycket små skalor, vilket gör dem till ovärderliga verktyg för att studera material i nanoskala som finns i modern elektronik och andra tillämpningar som kräver extrema precisionsmätningar.

Sammanfattningsvis finns det många typer av laboratorieinstrument som är särskilt utformade för att betrakta mikroskopiska organismer och analysera kemiska föreningar som är för små för att våra ögon ska kunna upptäcka dem – nämligen optiska/ljus-/elektron-/atomkraft-/scanning probe-mikroskopianordningar! Dessa apparater gör det möjligt för oss att få insikt i tidigare okända vetenskapliga fenomen som aldrig tidigare och ger oss oöverträffad tillgång till vår miljö på en otroligt liten skala! Forskare måste alltid vara försiktiga när de använder dessa kraftfulla verktyg, så att ingen skada uppstår vid användningen av dem!

Share:

Facebook
Twitter
Pinterest
LinkedIn

Relaterade inlägg